Till Västergötland
Efter 13 år i som krigsfånge i Ryssland och Sibirien, kom Sören tillbaka hem till Sverige den 30 Juni 1722. Han tog sig till Västergötland för att anmäla sig vid Skaraborgs Infanteriregemente som han tillhörde sedan slutskedet av kriget, innan fångenskapen. Ursprungligen var han från Blekinge och var tidigt i karriären vid Smålands regemente. Landskapet Västergötland var troligen en ny bekantskap för honom. Vid Överstelöjtnantens kompani befordrades han till “löjtnants karaktär” men hade fortfarande fänriks indelning och lön.
Gifter sig med Magdalena Rutensköld
Vid hemkomsten var Severin 40år gammal och utan fru och barn. Han hade väl inte riktigt haft möjlighet att bilda familj tidigare, men träffade nu Magdalena Rutensköld som han gifte sig med den 31 okt 1724. Magdalena var 25 år och dotter till framlidne överstelöjtnant Sten Rutensköld och Kristina Krabbe af Svaneby. Den 31 okt 1724 vigdes de hemma på Magdalenas släktgård Sveneby i Odensåkers socken i Västergötland. Hennes far Sten Rutensköld var död sedan 1720, men modern Kristina styrde fortfarande över godset som varit i hennes släkts ägor sedan slutet av 1500-talet.
Den Rutensköldska officerssläkten
Kring Karl XIIs dagar var nog den militära banan svår att undvika i släkten Rutensköld. Magdalenas far var som sagt överstelöjtnant och hennes bröder och svågrar var också officerare, liksom så gott som all övrig manlig släkt. En av hennes bröder, Carl Gustaf Rutensköld, var bland de tusentals svenska soldater som miste livet vid Poltava och en annan bror, Johan Lorents dog, liksom sin kung Karl XII, vid belägringen av Fredrikstens fästning 1718. Att Severin också var officer var säkert en anledning till att han och Magdalena överhuvudtaget träffades.
Logården
Magdalena och Sörens hem blev fänriksbostället Logården i Odensåker. Liksom Sveneby vid sjön Östen men lite längre ned längs den västra stranden. Det var dåligt med boställen och de som fanns var bristfälligt underhållna efter det Stora Nordiska kriget. 1727 uppfördes här på kronans bekostnad en ny karaktärsbyggnad enligt en av Erik Dahlbergh upprättad typritning från Karl XI:s tid. Bostadsytan var ca 87 kvm med farstu, kök, sal och två kammare. När Severin år 1730 erhöll löjtnants indelning fick han då 100 Daler silvermynt i årslön. I denna summa ingick värdet av 12 tunnor spannmål. I tjänsten skulle han hålla sig med två drängar, ridhäst och trosshäst.
Familjen tar form
Första barnet, Abraham som småningom blev regementsadjutant och löjtnant, föddes hösten 1725 gift med Helena Birgitta Stobeus. Med 1 1/2 års mellanrum föddes därefter Johan Daniel, blev frälseinspektör och gifte sig med Katarina Segerberg. Samuel, som dog strax efter födseln. Anna Beata som gifte sig med snickaren Lars Häggren och Karl Georg vars fortsatta levnad är oklar.
Stora Liden
Ungefär 1730, flyttade Severin och Magdalena från Odensåker till Säter i Horns socken. Här på Billingens östra sluttning, en mil söderut från Logården, blev löjtnantsbostället Stora Liden familjens nya hem. Ytterligare en mil söderut finns Skövde, som vid 1700 talets början var en av Sveriges minsta städer med bara något 100-tal invånare. Sedan 1684 hade Stora Liden varit militärt boställe för Kungl. Skaraborgs regemente , södra Wadsbo kompani, men ett nytt karaktärshus uppfördes här år 1726. Denna byggnad hade samma antal rum som man haft tidigare på Logården, men var något större med en bostadsyta på ca 103 kvm. Här på Stora Lida, som det också kallades, föddes barnen Gustav 1732 (dog året efter födseln), Alexander som blev militär (fältväbel) och gift med Märta Lisa Rydén. År 1735 föddes det sista barnet Konstantia som kom att gifta sig med mästerskräddaren Johan Baumbach.
Soldat i fredstid
I fredstid hade regementet nu ej möten och mönstringar varje år, men officerarna hade särskilda mindre möten under någon veckas tid. För Skaraborgs regemente låg mönstrings- och exercisplatsen vid Axevalla hed mellan Skara och Varnhem. För Severin var avståndet dit inte längre än någon timmas ritt hemifrån Stora Liden.I tjänstebostadens skyldigheter ingick underhåll av byggnaderna och övrigt brukades jorden och djuren sköttes om. Åkerarealen var 10 tunnland. Man hade en Humlegård med 600 stänger, trädgård om ca 750 kvm med fruktträd, kålgård mm. Ladugården hade plats för ett 20-tal boskapsdjur. Drängar o pigor hjälpte till med gårdens skötsel. Dricksvattnet hämtades från en intilliggande bäck, där det även fanns en liten kvarn.